Ibland, väldigt sällan faktiskt som tur är, låser det sig helt. Det är liksom som om huvudet glömmer meddela resten av kroppen vad den ska göra. Jag tycker verkligen att det är en så sjukt konstig känsla. Igår hade jag stöt från ställ. Jag skulle köra några singlar på 103 kg, vilket är en vikt som det senaste har känts som en ”vikt jag tar i sömnen”. Dom två första var bra. Sen kom den där låsningen, total blackout. I överstöt liksom. Där jag brukar vara säker och ha koll. Så här kan det i alla fall se ut när man gör en satsning, börjar göra stöten men ångrar sig.

Jag somnade på soffan i typ en kvart när jag kom hem i eftermiddags efter att ha träffad Jonna och David en sväng. Var alldeles kall och blöt, det regnar ju från alla håll på en och samma gång. Hur kan det ens göra det liksom?! Efter min lilla tupplur åkte jag upp till träningen. Jag blev extra lycklig när jag såg att Staffan skrivit ryck på mitt program. Hurra! Mitt knä har hållt sig hyfsat bra. Det är inte helt hundra men det har inte heller känts sämre när jag kört mina knäböj och ryck bockar. Och det var mysigt med ryck idag. Jag missade ganska många lyft, många fler än vad jag brukar göra, men det var kul ändå. Det var härligt att lyfta igen, att göra hela lyft. Hoppas bara på att knät pallar.

När kommer sommaren? Var är den? Någon som har gömt den? Jag längtar så enormt mycket efter att slippa ha på mig jacka varje dag. Att kunna sitta ute i solen, gå runt i shorts och sandaler. Att sitta ute och grilla på kvällarna. LÄNGTAR!

Hur som helst så hade jag vilodag idag. I lördags körde jag och Fia lite blandade ”övriga” övningar, mer precist så var det stående rodd med ryckfattning, hantelpress i utfall (bra tror jag!), tricepspress och mage. Men alltså mina triceps. Dom är totalt döda! Jag kände träningsvärken samma kväll. Bra kört med mig Fia! Jag ser fram emot nästa gång redan.

Under lägret persade folk hej vilt. Det typ regnade pers i Växjö, riktigt roligt! 🙂
Jag tror inte att jag själv satte något pers, möjligtvis i styrkevändning + kickstöt (och alla andra övningar jag inte kört tidigare då). Men jag hejade på alla andra som lyckades persa. På bilden nedan försöker jag se stark ut och heja på Dennis när han värmer upp innan försök till pers i press. Han verkar dock inte ha blivit speciellt inspirerad av mina superarmar för det blev inget rekord i just den övningen.

Sitter på tåget på väg hem från Växjö.  Borta bra men hemma bäst. Eller ah, jag gillar borta ganska mycket också. Lägret har gått fort och jag känner att jag gärna hade stannat åtminstone en dag till. Det har varit superkul att träffa massa nya härliga människor och träna tillsammans de här dagarna.

Positivt är att mitt knä verkar hålla ganska så bra. Nu har jag testat att både köra knäböj bak och fram upp till 110 respektive 105 kg. Jag har kört få reps lite fler set och väldigt lugnt ner och nästan med ett stopp i botten. Dessutom har jag kört ett ryckpass från höga bockar. Och knät känns stabilt. Det är ju inte helt hundra men det gör verkligen inte ont längre. Hur härligt som helst! 

Igår hade jag och Anders en utmaning. Han skulle pressa 10 kg mer än vad jag styrkevände och kickstötte. Jag vann den här gången men det lär bli fler sådana här utmaningar framöver. 

Igår lämnade jag ett riktigt regnigt Göteborg för ett träningsläger i Växjö. Alltså det regnade helt brutalt mycket på vägen hit. Tur att jag slapp massa tågbyten.

Vi är tio stycken aktiva här på lägret och vi kommer att köra fem träningspass tillsammans. Vi har kört ett pass nu på förmiddagen. Pushpressar, lugna lätta knäböj och stötdrag blev det för min del. Just nu ligger jag i sängen på hotellrummet och vilar lite inför nästa träning. Mysigt! 

Att vara ledig är typ svårt. Alltså att vara sådär superledig. Det är skönt men det känns så enorm ovant. I vanliga fall har jag liksom i princip alltid något på gång men just idag har jag känt mig så enormt ledig. 

På träningen testade jag att köra superlätta singlar i knäböj för att känna och se hur det fungerar med knät. Får väl avgöra imorgon hur det verkar. Det var inte helt hundra när jag körde dom men det gick ju. Lite småskavanker här och var har man väl alltid? 🙂 

Åh, jag började sortera lite bland filmer och kort som jag har på datorn. (Ja, det är typ en enda röra…) Men det är väldigt kul för jag hittar massa som jag glömt bort att jag har. Och det roliga är att man kan ju se att det har hänt en hel del. Här är en bild från stöt från ställ från typ 2012. 

Jag testade att göra ”nyttig chokladmousse” à la Fia häromdagen. Den blev supergod, lätt att göra och det går fort att slänga ihop. Man måste dock ha lite tålamod under tiden den står i kylen. Eftersom jag tycker om, eller jag menar älskar, choklad hade jag i extra kakao, typ 1 msk extra. Supergott att äta med exempelvis bär.
Här är receptet:

1 dl äggvita
1-2 tsk sötningsmedel
250 g kvarg nötchoklad (jag hade i 300 g)
30 g Whey 1000 choklad
1 msk kakao
1 msk starkt kaffe
2 tsk gelatinpuler, 2-3 msk vatten att blötlägga i

1. Vispa äggvita och sötningsmedel fluffigt i en bunke. Superfluffigt, nästan så att man kan vända upp och ner på bunken och det vita fluffet är kvar.
2. Vispa samman kvargen, proteinet, kakaon och kaffet i en annan bunke.
3. Smält gelatinpulvret i mikron eller i en kastrull.
4. Blanda försiktigt ner gelatinet i kvargsmeten.
5. Blanda sedan ner fluffet (äggvitan) i kvargsmeten.
6. Häll i forman och ställ i kylen i 1-3 timmar.
7. Ät och njut!

Nu har vi precis skickat in vår uppsats. Det känns hur gött som helst samtidigt som det känns superjobbigt. Jag är en sådan där person som nojar och får ”ångest” över varenda tenta och det här är sjukt mycket värre. Typ 1000 gånger värre. Men det ordnar sig. I dagsläget finns det inget vi kan göra så nu tänker jag passa på att ta ledigt några dagar. Eller ah, två dagar. Eftersom jag och Jonna har umgåtts i princip varje dag det senaste så måste vi helt enkelt ses imorgon också. Det kommer ju bli tomt annars. 🙂

Nog om skolan. Igår var jag och Rebecka inne och kollade på Göteborgsvarvet. Det var grymt väder och riktigt mycket folk som både sprang och hejade på. Vi gick runt i Slottsskogen och satte oss på en filt, käkade glass och hejade på alla duktiga som sprang.

På kvällen kom både Rebecka och Johanna hem till mig. Vi hade det mysigt med mat, alldeles för mycket godis, klänningprovande och Eurovision (eller i alla fall poängutdelningen). Jag tror det var en kväll som var perfekt uppladdning inför dagens träning. Jag känner mig stark i dom flesta övningarna just nu. Tajmingen, känslan och tekniken är inte riktigt som den var innan men jag tänker att det kommer. Det är inte alls dåligt men jag känner att det fattas lite. Idag körde jag överstöt och stötte för första gången 115 kg. Egentligen hade jag några singlar på 105 kg men Staffan tyckte jag skulle höja till 110 kg. Och sen 115 kg. Jag gjorde två singlar på 115 kg till slut och det kändes riktigt gött. Överstöten var inte alls helt perfekt MEN det kändes lätt och den satt där. Kul med ett träningspers och kul när man får höja! 🙂

Träning-plugg-träning-vakt. Så har min dag sett ut idag. 

Körde ett lättare mysigt pass i förmiddags för att sedan köra ett pass med fokus på stöt. Körde stöt ställ och det kändes helt ok. Känner mig stark men inte alls i form. 

   
Ibland är det jobbigt på träningen. Typiskt dåligt när man glömmer att ta på sig knäskydden innan man tar på sig skorna. 

Nu är jag och Rebecka och vandrar i Slottsskogen. Vi vaktar för tält och glass för Göteborgsvarvet. Vädret är förjävliga. Det blåser och regnar massor. Men vi är glada för det! 

Kära Ryck,

Jag känner att vår relation är komplicerad. Mina känslor för dig går upp och ner hela tiden. Egentligen vet jag att jag älskar dig men ibland är du så svår.
Från starten känner jag att det känns rätt. Den biten känns lätt och jag känner mig stabil med dig där. Den biten av vår relation känns verkligen bra och jag uppskattar att du inte är tung och besvärlig från alla lägen.
Men sedan kommer vi till det där slutdraget i vår relation. Det är nog där jag känner mig som mest osäker med dig.  Osäker på varför jag inte gör som jag vill göra. Osäker på hur jag ska göra. Eller jag vet men jag kan inte alltid förmedla det till dig. Så att du liksom blir sådär bra och perfekt som jag vet att du kan vara.
En annan sak som jag känner är att du emellanåt kan påverkar mina dagar så otroligt mycket. De finns de dagar när vi har det väldigt bra och när allt verkligen stämmer sådär superbra. Dom dagarna är fantastiska och oftast följer den känslan med mig resten av dagen också. Men du kära ryck, du kan även göra det motsatta de dagarna som vi inte alls är sams.
Även om du kan vara svår, komplicerad och dum emellanåt så är det värt det. Du är typiskt bäst helt enkelt och jag vet att vi kommer att lyckas!

Love

Ps. Stöt hälsar.