Idrottsgalan, så fantastiskt roligt och häftigt att få vara med och uppleva den tillsammans med alla underbara idrottare. Jag vill gå igen! 😊 Alla vi som fått elitidrottsstipendiet satt tillsammans på två långbord typ i mitten, alltså helt perfekta platser. Maten var supergod, sällskapet var det bästa, dansgolvet var jättekul, att få vara i en miljö tillsammans med så många elitidrottare var fantastisk och ja, allt var helt enkelt jävligt fantastiskt! 

   
    
         
 I söndags kom jag till Bosön för att vara med på ett läger för alla som fått RF:s och Svenska spels elitidrottsstipendie. Och självklart för att gå på Idrottsgalan. Jag har träffat så sjukt många underbara människor som kommer från alla tänkbara sporter, allt från voltige till minigolf till beachvolleyboll till skytte. Supernice! Idag avslutades det lilla lägret här på Bosön och det var lite sorgligt att säga hej då till alla redan. Men istället för att åka hem till Göteborg så stannar jag lvar på Bosön och fortsätter träningsläger med landslaget istället. Wiiiii! 

Idag kan ni läsa om tyngdlyftning, Mossebergs AK och mig i GP. Det är alltid lika roligt när vår fortfarande ganska lilla sport uppmärksammas lite mer. Jag vet inte riktigt var det där drömmålet med 100 kg i ryck kom ifrån (ja, det var något jag sa) men det låter ju jäkligt coolt. Och vem vill inte rycka 100 kg liksom?
Läs hela artikeln här.

Det är inte konstigt att jag, Carita och Triss har fått ungefär samma placering på både EM och VM. Sett till poäng är vi så jäkla nära varandra vilket är sjukt roligt. År 2015 är slut och den står överst på rankinglistan är Carita, enda tjejen över 280 poäng dessutom. Jag blev nummer och tätt efter mig står Triss. Och jag vet att vi alla kan bli ännu bättre och har så mycket mer att ge än vad de där siffrorna visar.
Utöver toppen måste jag säga att listan ser riktigt vass ut. 2015 var det 34 tjejer som gjorde över 200 poäng, jämfört med 2014 då det var 22 stycken. Det var 278 tjejer som genomförde en tävling 2015. Motsvarande siffra 2014 var 201. Jag kan bara säga en sak, tjejerna är riktigt på gång och det är så himla roligt!
Hela rankinglistan hittar ni här.

Hela helgen har spenderats på Bosön tillsammans med topplyftarna i Sverige. Jag tycker att det har varit ett riktigt roligt och bra läger på så många sätt. Många deltagare, härliga människor och bara allmänt grymt. Det är ett bra gäng och det känns som om alla trivs tillsammans och har roligt. Även fokus, inställningen, stämningen och allt som rör träningen har varit grymt bra. Alla vill detta så mycket och det märks verkligen. Även om alla är inne i sin träning, fokuserade och vill få ut så mycket som möjligt av varje pass så hejar och peppar alla på varandra. Är det någon som har det lite tungt ett pass så tycker jag att alla andra hjälper personen med extra stöttning. Mycket bra toppgrupp helt enkelt!
Min träning har både gått jättebra samtidigt som jag varit sjukt besviken på grund av min hand. Nu när man är iväg och tränar med alla duktiga lyftare, ser dom göra tunga ryck och stötar vill jag så gärna också kunna köra det. Besvikelsen blir så enorm när jag inser att det inte alls går i dagsläget, det är mest jobbigt för psyket att inte kunna träna ordentligt som man vill. Men allt annat har varit superbra och det känns tipptopp. 🙂

Nytt år och alltså en ny träningsdagbok. Den absolut viktigaste och bästa boken jag har. Hur skulle jag klara mig utan den? Det är ändå lite old school att köra på papper och penna men det är så smidigt, enkelt och mysigt. Jag har faktiskt kvar mina böcker, den första är från 2010. Det är lite roligt att bläddra i den idag för man inser att det har hänt ganska mycket på många plan. Antalet träningspass, mängden träning, antalet missade träningspass (ja, jag hade en period när jag tydligen missade ganska många pass av olika anledningar som jag inte rikigt vet varför, undra om det kunde vara typ 50 på ett år…) och såklart vikterna jag tränar på. Något som jag tror att jag ska börja göra lite mer framöver är at kommentera mina pass lite mer. Tidigare har jag gjort det ibland men jag ska nog försöka göra det lite oftare. 

2016 kan bli otroligt häftigt år och det kommer framförallt bli ett himla roligt år på många sätt och vis. Det hände så mycket under 2015, både för idrottaren Angelica och privatpersonen Angelica. Jag hade rejäla toppar på båda planen med bland annat stöt på dubbel kroppsvikt och en kandidatexamen som några höjdpunkter. Men jag har även haft en del dalar med misslyckanden, motgångar och perioder där saker och händelser gjort att jag varit nere och allt har känts tungt. Precis så som livet är helt enkelt.
2015 började med massa tårar och känslor och fortsatte med andra tårar och känslor. Det har varit många händelser som påverkat mig, många underbara personer som varit viktiga och självklart mycket svett och många timmars träning som lagts ner.
Så nu känns det sjukt bra att ha kickat igång 2016 på ett alldeles utmärkt vis. Jag körde hela vändningar för första gången sedan VM. Jag har kört en hel del styrkvändningar och hängande vändningar från olika positioner men idag var det alltså helt vanliga vändningar från golvet. I like! Jag körde upp till 110 kg, vilket jag faktiskt tror är någon form av träningspers. Jag tror faktiskt inte att jag har kört på tyngre än så på träningen innan och det är ju riktigt nice. Min tumme/hand strular fortfarande men jag har lyckats hitta en tejpning som hjälper till lite grann. Jag provade överstöt för första gången sedan VM idag också men bara lite ”lättare”, 90 kg. Jag känner att jag på grund av handen är väldigt försiktig och inte riktigt vågar trycka på ordentligt med högerarmen. Även om det smärtar lite när man kör (dock inte hela tiden utan det beror lite på hur jag fångar stången) så var det ändå otroligt roligt att stöta igen. 🙂