Wow, det är verkligen en evighet sen jag skrev här sist. Och det är så otroligt mycket som har hänt sedan dess. Jag kommer inte dra allt här just nu, de flesta vet säkert en hel del redan. Men jag ska försöka återge lite saker framöver.
Nu är hösten här, jag har tillsammans med David påbörjat vår masteruppsats som vi kommer arbeta med det kommande halvåret. Det ska faktiskt bli roligt även om vi säkerligen kommer ha en hel del dalar på vägen. Troligtvis är topparna ofantligt mycket högre 🙂
Skolan är igång, hösten är här, mer grundträning är på gång och ljusen börjar tändas allt mer i min lilla lägenhet här hemma. Det vill säga att vardagen, eller jag gör ett försök att kalla det vardag för jag vet inte riktigt om jag har någon ”vanlig” vardag precis, är här. Sommaren har varit sjukt roligt på alla sätt och vis. Det är så mycket som har hunnits med och sommaren har tagit ett antal olika svängar.
OS. OS. OS. Jag är en olympier nu. Jag är fan en olympier! Det är så fruktansvärt coolt och hela den upplevelsen kommer jag för alltid att ha kvar. Men hela den upplevelsen och den månaden som jag fick leva livet som en elitidrottare fullt ut var verkligen enormt bra och roligt på alla sätt och vi. Det fick mig verkligen att känna att all den tid, kraft och energi som jag lägger ner på lyftningen är så värt det i slutänden. Jag kände efteråt att jag är redo att göra allt jag kan i fyra år till för att komma dit igen. Att få vara med en gång till och att nästa gång vara bättre, högre rankad och kunna utmana.